Lessons study 1-2

Lesson Study på temat: INSTRUKTIONER - Maria Szymkiewicz  

Syfte

- att öka och utveckla kunskaper om olika former av instruktioner

- att läsa, tolka och ha förståelse för skrivna instruktioner

- att analysera texter med instruktioner, svara på frågor (muntligt eller skriftligt)

- att utveckla lässtrategier för att förstå instruktioner, att anpassa läsningen efter textens form och innehåll

- att leda samtal och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts

- att jämföra texter som kombinerar ord, bild, informerande texter

- att utöka sitt ordförråd och begrepp i instruktioner (nya ord/fackord)

Kunskapskrav

- visa god förståelse för texter med instruktioner

- att samtala och diskutera och framföra åsikter med underbyggda argument som för samtalen och diskussionerna framåt

- att resonera kring vilka förmågor man måste utveckla för att följa instruktioner och utföra dem korrekt

Vad som bedöms?

- lässtrategier, läsförståelse, logisk tänkande

- tolkning och resonemang kring texterna

- kritiskt tänkande, egna reflektioner om upplevelser från olika instruktioner

Lektion 1

Inledning

1. Information om vad vi kommer att arbeta med under BFL lektionen samt välkomnande av besökande lärare.

   Presentationen av syfte, kunskapskrav och vad som kommer att bedömas.

2. En fråga till alla elever: Vad är en instruktion? Fria associationer.

   Synonymer till ordet instruktion, skrivna på tavlan: undervisning, handledning, anvisning, föreskrift, order, regel, handbok, beskrivning, bruksanvisning, manual.

   Instruktioner uppmanar till en handling: Vad? Samt hur det ska göras?

3.  Eleverna får var sin text med en instruktion med bilder

    Tyst läsning

4. Gemensam genomgång av frågor som hör till texten (kan även göras även skriftligt, individuellt)

   Vid fri diskussion med alla, kan man få kamratstöd och bättre förstå instruktioner.

5. Frågan till klassen: Vilka instruktioner har ni följt? Vad har ni gjort? Byggt LEGO, lagat cykeln, kopplad in ett dataspel, tränad hunden, bakat, odlat något?

6. Utdelning av olika instruktioner, eleverna ska snabbt läsa igenom texter och gissa vilka ämnen som avser instruktionerna.

  Fråga: vilken av instruktionerna var enklast? Varför? Motivera.

 - Textilslöjd, att sy en munkjacka,

 - NO, Luft och vatten, praktiska övningar

 - Kemi, laborationsövning

 - Bild, lär dig teckna Manga, lär dig teckna kroppar

 - HKK, diska för hand, laga morotssoppa med timjan

7. Avslutande frågor, reflektion, diskussion:

- Varför behöver vi instruktioner? Svar: för att lära oss hur man ska göra saker, för att göra det bra, för att få samma resultat, för att vinna tid, för att lära oss en ny metod, för att det ska inte hända en olycka osv.

- Vad krävs för att kunna förstå en instruktion? Att kunna läsa noga, läsförståelse, att ha kunskap om begreppet, ordkunskap, att veta vad orden betyder,  KONCENTRATION, FOKUS, UPPMÄRKSAMHET,  logiskt tänkande, kreativitet, fantasi, inre bilder, bra motorik, lydighet, att göra det som står skrivet, eller som sägs, att ha stark vilja, vara envis och uthållig, att ge inte upp.

- Hur klarar du instruktioner? Känns det jobbigt? Lyssnar du noga på andra när de säger vad du ska göra? Vågar du ställa frågor om du inte förstår?

- Pedagogiska sagor: Rödluvan, Killingar och vargen, Räven och korpen

Resultat lektion 1 - Cornelia Levin Tolvhed

Eleverna under lektionens följande delmoment:

Närvarande: Vanja, Adel, Wisam, Ibrahim, Jonna, Hampus och Rayen

1. Inledning

Maria går runt och instruerar eleverna om att de inte behöver mobiler eller paddor denna lektion.

2. En fråga till alla elever: Vad är en instruktion? (Synonymer till ordet instruktion är skrivna på tavlan)   

M frågar alla elever vad de tänker när de hör ordet instruktion. Eleverna svarar det de vet. När de är färdiga går de in på ordet synonym - vad det betyder eller vad de tror att det betyder.

Ryan och Adel är ofokuserade och förstår inte riktigt. Tramsar och pratar rakt ut. Därefter går de systematiskt igenom vad de olika synonymerna betyder med exempel. Ryan och Adel sitter bredvid varandra och klarar inte av att hänga med i genomgången

M går sedan igenom vad de ska få göra under lektionen. Vanja har tagit upp sin Ipad och använder den trots vad hon blivit instruerad. Antonia är stressad och vill inte vara med utan går till Ylva för att göra engelska.

3.  Eleverna får var sin text med en instruktion med bilder (tyst läsning)

4. Gemensam genomgång av frågor som hör till texten

Maria frågar dem om de olika orden i texten. De flesta kan svara på frågorna de får (ej Ibrahim)

Den första texten är en instruktion om hur man renoverar en stol. Elverna läser högt instruktionerna och de pratar om hur man kan tolka/förstå texten. Hampus, Ryan och Adel är mycket ofokuserade och har svårt att vara tysta och följa med i genomgången. När Adel får frågan att repetera vad någon sagt kan han inte.

Eleverna får fundera kring vad de behöver förstå i instruktionen och de går igenom vilka lässtrategier man använder.

De flesta har förstått vad man ska göra och varför man gör vissa saker.

Ryan säger att han inte förstår varför bilderna är numrerade, de diskuterar i klassen och tillsammans kommer de fram till funktionen med numreringen.

Hampus kryper under bänken mitt i genomgången för att gå på toaletten. Kommer tillbaka och sätter sig på bänken. Ryan och Adel fortsätter tramsar och sitter i varandras knä.

5. Utdelning av olika instruktioner, eleverna ska snabbt läsa igenom texter och gissa vilka ämnen som avser instruktionerna.

När eleverna fått sina instruktioner ska de titta igenom dem för att sedan gissa vilket ämne det är. Maria ställer retoriska frågor om texterna.

• texterna är instruktioner
• eleverna talar om vad deras olika instruktioner går ut på

  

7. Avslutande frågor, reflektion, diskussion:

Vilka förmåga behöver man för att klara av denna instruktion - målmedvetenhet och en förmåga att följa instruktioner.

De talar i helklass om vilka instruktioner som är svårast att följa.

Under lektionen blir det tydligt att Ryan, Adel och Ibrahim inte förstår varför de ska läsa instruktioner. Ibrahim är lugn och sitter mest tyst och passiv. Rayan och Adels  oförmåga att ta in instruktioner gör att deras oro smittar av sig på resten av gruppen och lektionen. De övrigas lärande blir lidande av deras stök. Hampus börjar kasta pennor på Ryan.

Inför nästa lektion kom vi fram till:

1. Fokusera på en typ av instruktion
2. Gemensam läsning av instruktionen och samtala om hur texten är uppbyggd
3. Låta eleverna lösa uppgiften i par

Lektion 2 - Cornelia Levin Tolvhed

1. Introduktion av lektionen och vad vi ska göra. Vi talar i helklass om instruktioner och vad som är viktigt med dessa.

2. Eleverna får ett recept och vi läser receptet gemensamt.

3. Vi pratar om vad som är typiskt med receptets struktur.

4. Instruktioner måste vara logiska. Hur ska man kunna veta vad som är logiskt och hur man ska skapa en logisk struktur?

5. Eleverna delas in i par. De får ett recept som är klippt i bitar och sedan får de sätta ihop receptet tillsammans.

6. Hur har det gått? Är recepten klara? Vad var svårt?

Resultat lektion 2 Maria Szymkiewicz

Lesson study 2  den 11.11.2015

Ledande lärare: Cornelia

Observatör: Maria S.

Närvarande elever: J.+ D.+ W.+ H.+ L.+ A.

Lektionen är baserad på föregående Lesson study 1 på temat: Instruktioner

Lektionens struktur:

- Inledning, info om vad eleverna kommer att arbeta med under lektionens tid

- Repetition: vilka sorters instruktioner har eleverna sett och utfört, olika instruktioner till olika ämnen

- Ledande frågor till elever som aktiverar diskussion: vad är typiskt för en instruktion?

- Anteckningar på tavlan av elevernas svar: punktform, verb i imperativ, uppföljning, bindeord

- PRAKTISK ÖVNING för hela gruppen

- Genomförande

- Utvärdering

Observationer från lektionen:

Eleverna blir uppdelade i grupper och väljer kompisen de ska arbeta med

1. D+J

2. H+W

3. A+L

Läraren förklarar hur övningen går till. Eleverna får en instruktion om två middagar, som de ska läsa. Kort analys av textens form:  

L: Varför finns det två spalter i texten? Eleverna svarar rätt att till vänster finns beskrivning av varor man kommer att använda och till höger får man instruktionen om hur man ska gå till väga. Sedan får eleverna klippta remsor av instruktionen som de ska sätta ihop i korrekt följd.

Läraren frågar: Hur vet man hur man ska gå till väga?

Eleverna svarar:  W. - steg för steg. A.- i en logisk ordning.

Det finns moment då vissa elever gör annat, tappar koncentrationen, pratar högt och har svårt att vänta på sin tur.

Läraren ger ordet, ber om uppmärksamhet, går runt, ställer frågor till grupperna: Hur tänker ni börja?

Sedan förklarar läraren att eleverna inte behöver skriva ner sina svar då remsorna ska tejpas så fort eleverna är klara med sitt arbete.

Samarbetet mellan eleverna:

W+H samarbetar bra  W. får mycket hjälp av H.

A+L diskuterar med varandra men känner sig osäkra och ber läraren om hjälp

J+ D startar direkt men D har problem med ordförståelse och ställer fråga högt till klassen: Vad betyder gratinera? Läraren förklarar och frågar andra: Är det någon annan som behöver hjälp med något?

Eleverna arbetar bra. Uppgiften fångar deras intresse, men är inte helt enkel, de prövar sig fram och försöker ställa remsorna i rätt ordning.

Visa elever tappar fokus, A+L börjar slåss på låtsas, tjafsar till varandra, skrattar och fnissar. W+H börjar titta i sina Ipads och snackar med varandra.

Man märker att övningen är lite komplicerad och att eleverna vill bort från den ett tag. De har problem med logiskt tänkande, struktur i texten samt främmande ord.

W+H busar med sina Ipads och när läraren kommer fram byter de sida till klasschemat. A frågar vad som serveras till lunch idag på skolan. Klockan närmar sig tolv, eleverna börjar känna sig hungriga.

Läraren går runt i klassen och då fokuserar eleverna på uppgiften igen. J+ D arbetade intensivt och blev klara först med korrekt svar. Läraren tejpar samman deras remsor.

Läraren frågar eleverna: Var det svårt? W+H svarar: Ja!

Läraren frågar: Vad var svårast?

Elever svarar: ordningen/Man visste inte vilken ordning det skulle vara/Allt var svårt/Jag fattade ingenting/Det logiska tänkandet

Läraren antecknar deras svar på tavlan. Någon utifrån bankar högt på dörren, läraren öppnar inte utan fortsätter sin lektion.

Eleverna läser sina svar, alla har inte allt korrekt. Kort diskussion om resultatet. Lektionen är slut, läraren berömmer eleverna för deras insats.

Kommentar:

Lektion var en bra uppföljning på temat: Instruktioner. Det viktiga moment med läsförståelse blev kopplat till praktisk övning som skulle visa om eleverna förstod instruktionen. Gruppbildning i par var bra, för i varje par fanns en elev som var starkare och mer aktiv, och drog uppgiften framåt. På så sätt fick de svaga eleverna mer hjälp av sina kamrater. Lektionens struktur och genomförande var välplanerad. Eleverna samarbetade bra, men utan lärarens hjälp skulle inte denna grupp av elever klarat uppgiften. Man märker tydligt att eleverna har svårt att hålla koncentrationen och att lärarens uppmaningar och tillsägelser får tillbaka elevernas fokus. Ibland händer det att eleverna hittar på olika små brytmoment och gör då annat än själva uppgiften. Det positiva med lektionen var att med lärarens hjälp blev alla eleverna klara och kunde bättre förstå själva uppgiften, instruktionens struktur samt lära sig nya ord/begrepp från HKk. Trots läsförståelsesvårigheterna och koncentrationssvårigheterna var eleverna glada att uppgiften var avklarad. Stämningen i klassen var bra. Det underlättade mycket att omplacera de två svagaste eleverna I + R i ett annat klassrum med speciallärare. Beslutet om detta fattades redan under förra lesson study 2. Däremot var både I + R med under Lesson study 1 då lektionen hade mer inslag av genomgång med ledande frågor och muntliga svar från eleverna. Experiment att exkludera I + R under lesson study 2 visar tydligt på att man kan höja kvalitén för de övriga eleverna och ha lugnare stämning i klassen.

Lesson study 2 var bra komplement till första lektionen och ökade elevernas förståelse för instruktioner och hur dessa ska följas samt vad som krävs för att göra de rätt.

Mariams auskultation hos Maria Lucyna Szymkiewicz

Mariams auskultation hos Maria Lucyna Szymkiewicz

Mariams auskultation hos Maria Lucyna Szymkiewicz

Auskultationstillfälle 2:   Mariam besöker Maria S på en Bild-lektion  åk 5B

Inför auskultationen: Välja ett observationsområde som jag kommer att titta på.

1) Hur Maria hanterar sin Bild-lektion som helhet. Därför ska jag titta på Marias inledning, hur hon utvecklar sin lektion, hennes samspel med eleverna och  hennes sammanfattning.

2) Analys av planeringen: Maria skickade sin planering i förväg. Tydligt mål: hon vill utveckla medkänsla hos elever för konstnärer som är fysisk handikappade och målar med munnen och fötter. 

3) Samtal efter auskultationen

Sammanfattning av lektionen:

Lektionen handlade om a) konsthistoria  b) hur man målar om man är fysisk handikappad; c) medkänsla och förståelse för handikappade konstnärer; d) kamratbedömning; e) reflektion och utvärdering.

Vald tema var kreativt och väckte en känsla av svårighet och obekvämhet som mun- och fotmålarna upplever. Lektionen var skickligt utförd av läraren. Det var en intressant och kreativ idé som krävde full elevdelaktighet.

Lektionens struktur: 

1. Samling på golvet, elever låtsas som om de sitter vid öppen eld för miljoner år sedan och samtalar.

2. Inledning:

I början satte sig barnen i en cirkel på golvet och tog del av inledningen. Maria berättade om den första konstverk människan lämnade efter sig i grottan för jättelänge sedan. 

Observationsmoment:

Inledning görs med hela gruppen - samling på golvet. Lärare ställde några frågor och elever svarade med lärarens hjälp, samtal med elever.

3. Lite info om Bildhistoria:

Frågan : Känner ni till den första bilden som vi människor har upptäckt som är urgammal? Vad tror ni att bilden föreställer?

Svar: Den första teckningen finns i Altamira som är en kalkstensgrotta nära samhället Santillana del Mar i Kantabrienprovinsen i norra Spanien, där djurmålningar från tidig paleolitisk tid återupptäcktes år 1879. Sedan 1985 är grottorna av UNESCO utnämnda till världsarv. 2002 stängdes dock grottorna sedan det upptäckts att de uråldriga konstverken tagit skada av de många besökarna. Efter ett noggrant renoveringsarbete ska området åter öppnas för turister igen.

4. Bildernas funktion. Varför målar vi?

Fråga: Varför blev den bilden ritad? Konstnären var kanske stolt över att han dödade ett så stort djur och ville skryta om det. Med vilken teknik och med vilka färger målade man då?

Svar: Man målar för att avbilda verkligheten för att komma ihåg det historiska fakta, historiskt värdet av bilderna, de är en dokument som vi kan lära oss av.

Bildernas roll:

- Att informera, berätta hur det var förr, berätta historier med bilder, serier.

- Att avreagera starka känslor, fånga känslan av rädsla och skräck men också glädje, kärlek och omtanke.

- Att hitta lugn och ro, njuta av färger och former, hitta glädje och sitt fritidsintresse, att betrakta målning som hobby.

- Att varna andra inför fara, t.ex. gift, eld, trafik, medicin, mm.

Fråga: Ritar eller målar vi lika mycket idag som förr? Varför inte?

Svar: Med den nyaste tekniken vi gör bilder, vi filmar, vi tar bilder!  Vi har inte tid att måla, sitta i lugn och ro och njuta av vår fantasi, färger och former. Realismen i konst i för i tiden.

5. Maria läste någons brev, eleverna visste inte vem det var, hon frågade eleverna: Med vad är brevet skrivet, tror ni? Eleverna svarade, med pennan, med handen…  Då visade Maria vem skrev brevet, en ung kvinna som skrev det med sin fot.

6. Mun och fotmålarna: Information och visning av deras bilder

Maria visade några vykort målade av en mun- och fot konstnärer, och pratade lite om deras förening. Sedan fick eleverna ta målningspapper, nya penslar och fyra färger (röd, gul, blå och grön) för att sedan hålla händerna bakom ryggen och måla med penseln i munnen en eller några blommor.

Fråga: Vem är de konstnärer? Vad kan vi lära oss av dem? Vilka egenskaper behöver de ha för att lyckas med sin målning?

Svar: De är seriöst arbetande rörelsehindrade konstnärer. Det gemensamma för de är att de på grund av olika handikapp saknar möjligheten att använda händerna men ändå inte har någon högre önskan än att få utöva sina verk med en penna eller pensel i munnen eller mellan ena fotens tår.

Vi lär oss av de att olika hinder kan överkomma med kreativitet och okonventionella metoder. De måste ha stark vilja, uthållighet, tålamod, noggrannhet, fantasi som vi kan beundra och lära oss av.

7. Praktisk övning - att måla med munnen, ett motiv med blommor.

Eleverna satte sig vid tidigare förbereda bänkar täckta med folier, de fick penslar, färg och stenciler om mun- och fotmålarna. Eleverna blev ombedda att fokusera på det egna arbetet. Det ska vara tystnad under målningen.

OBS! Det var synd men jag kunde inte vara kvar under hela långa lektionen / 60 min /, eftersom det krockade med min egen Hkk lektion med åk 7. Ändå skriver jag Marias planering  efter övningen.

8. Reflektioner efter övningen

Fråga: Hur var det att måla med munnen? Vad var svårt? Hur gick det? Är du nöjd med ditt resultat?

9. Kamratbedömning

Eleverna gick runt och bedömde kompisarnas arbete och gav feedback, gav några kommentarer och diskuterade svårigheter och jämförde med egna teckningar.

10.. Utvärdering

Var lektionen rolig? Vad har jag lärt av den erfarenheten? Har jag större förståelse för människor som har funktionshinder? Hur uppskattar jag mig själv och mina förmågor efter lektionen?

Kommentar:

Överraskningen i lektionen var att det var en riktigt okonventionell metod som Maria valt att arbeta med eleverna. Det var ganska obekvämt for eleverna att hålla penseln i munnen och måla. Men det var lärorikt och känsloväckande och utvecklade elevernas medkänsla för rörelsehindrade konstnärer och deras önskan om att försörja sig genom att måla.

Jag bedömer att Maria är en kreativ och skicklig och out-of-the box tänkande lärare. Hon har varit lärare länge och har internaliserat alla pedagogiska metoder och lyckas visa dem på ett kreativt sätt. Före auskultationen märkte jag att hon styrde lektionen som en lärare som präglas av modernitet, men efteråt kunde jag se kreativ frihet och post-modernistiskt tänkande bakom lektionen. Eleverna trivs med henne eftersom hon är mjuk som en mamma, men ändå har auktoritet, och kan sätta gränser och  ge lektionen en struktur, som underlättar elevernas beteende under lektionen.

(Här vill jag vill tillägga att Maria var hos mig under temaveckan och presenterade en powerpoint om flyktingar. Då fick jag se Marias mångsidiga och omfattande kunskaper. Hon hämtade alla aktuella händelser i världen för att lära eleverna om olika svårigheter i flyktingläger. Det märks att hon är en SO lärare även om hon inte undervisar aktuellt i detta ämne). Hemligheten i lektionen var (som jag märkte i förre lektionen) 

Marias personlighet. Hon bjuder på mjukhet, intelligens, kunskap och förståelse på ett sätt som gör att eleverna lyssnar på henne som en undervisande vuxen. Samspelet mellan Maria och eleverna fungerade fint. Vår diskussion om lektionen både på Bild och hos mig var väldigt givande.

Jag vill inte ändra på hennes lektion på något sätt. Lektionen hade både intellektuella och kunskapsmässiga moment. Eleverna och jag lärde oss om första bilderna i människans historia. Maria har även uppvisat dessa bilderna i matsalen i form av en utställning.

Frågor/tankar för vidare diskussion:

1. Jag undrade om det var möjligt för eleverna att träffa en mun-fot målare, som uppföljning, här på skolan och se hur de målar i verkligheten.

2. Kanske man kan man ha andra övningar där eleverna blundar och målar eller skulpterar, för att lära sig hur svart kan det vara för synskadade personer och se deras konstnärliga skicklighet som sitter i händerna.

3. Det behövs flera sådana här out-of-the box övningar i svenska skolor, för att öka elevernas kreativitet, förståelse för de som är annorlunda och göra deras kunskap om konst bredare.

Matlagningsmetoder - Pochera / HKK hos Mariam Meynert /

Auskultationen den 24.05.2015

Maria Szymkiewicz hos Mariam Meynert på HKK

Tema: Matlagningsmetoder - Pochera

Info på tavlan:

1. Presentation - varför gör vi det? Inledning av lärare.

2. Praktiska övningar - olika matlagningsmetoder

    - kokning, 100 grader / i vatten/

    - stekning, fritering, 160 - 180 grader / i olja /

    - marinering, vinäger och kryddor

    - gravning, lägga i salt, socker och vinäger

    - saltning, rökning, torkning - konserveringsmetoder

3. Utvärdering: värdera och dokumentera

    - namn, lektionens innehåll, förmågor, arbetsprocessen, resultat, hälsa, ekonomi

    Skriftlig del att lämna till läraren.

4. Arbetsblad: beskrivning av metoden, vad betyder pochera, tydliga instruktioner till praktisk övning: att pochera ägg

5. Självstudier med HKK boken s.154- 165

    Kunskapskraven, matlagningsmetoder, skriftlig del att lämna till läraren.

    1. Förklara följande matlagningsmetoder: att grilla, Al dente, att panera, att ugnsbaka, att fräsa, att bryna, att steka, att sjuda, att koka, att eftersteka, att ångkoka, att panera

   

    2. Vilka av dessa metoder är bäst med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö? Motivera ditt svar.

    3. Sätt rätt siffra på tillvägagångssättet: att koka potatis /uppgift med givna bilder/

        Beskriv tillvägagångssättet i text: 1- 5 meningar

   

     4. Kan man sätta a) plastskålar, b) metallskålar i mikrovågsugnen? Motivera ditt svar.

     5. Vad är mer hygieniskt vid matlagning, en skärbräda av trä eller plast? Motivera svaret.

     6. Vad innebär märket som kallas "Krav"?

  

     7. Vad heter följande köksredskap? tre olika exempel

Observationer:  Lektionen startar med 9 elever, läraren kontrollerar närvaro, 2 elever är sjuka.

                       Efter 10-15 min droppar 4 elever in som var försenade.

Läraren börjar med sin inledning, presenterar auskulterande lärare, kontrollerar elevernas närvaro och förklarar vad de kommer att jobba med under lektionen.

Kort diskussion med eleverna om vilka metoder de redan kan och varför man använder olika metoder i matlagning. Här kommer följdfrågor: Vad händer med olika råvaror när man bearbetar de t.ex. Vad händer med potatis när man kokar den? Vad händer med lax när man marinerar den? 

Läraren presenterar olika konserveringsmetoder med salt, rökning och torkning. Läraren frågar om vilka matlagningsmetoder eleverna redan har arbetat med.

Sedan kommer andra instruktioner, gruppindelning, eleverna ska arbeta i par.

Eleverna ska pochera ägg, de får stenciler med instruktioner om hur de ska gå tillväga, övningen ska inte ta mer än 20 min. Läraren påminner om att eleverna ska ta av sig jackorna och tvätta händerna.

Övning med att pochera ägg.

Tid: 3 min 

Tillsatser: vinäger, Zeta Riserva, vitvins vinäger. Eleverna tar på sig förklädde, tvättar händerna, tar fram grytor och läser instruktionen.

Det råder lugn stämning, några elever frågar läraren om hur man ska hantera ägget. Mariam går runt och visar hur man ska släppa ägget utan skål i det kokande vattnet. Eleverna småpratar lite med varandra medan de väntar tills vattnet börjat koka. De måste kontrollera att vattnet slutat koka och tar exakt 3 min, när det sjuder. Några elever får lite problem att ta upp ägget från den sjudande grytan.

De som är klara, får smaka på ägget som ska vara rinnande inuti. De saltar och pepprar, men gillar inte smaken av vinäger. Efteråt, diskar de och gör ordning i köket. 

Läraren ställer frågan till eleverna: Är det hälsosam att pochera ägg? Varför?

Eleverna får veta att det är särskilt hälsosam för småbarn, gamla och sjuka människor.

Efter den praktiska delen, börjar eleverna att arbeta med HKK boken och hittar svar på frågorna.

Det är tyst i klassen, eleverna arbetar individuellt, läser angivna sidor i boken och gör anteckningar. När de är klara lämnar de sina stenciler till läraren.

Lektionen avslutas med diskussionsfrågor: 

1. Vad händer med äggproteiner vid pochering?

2. Är pocherat ägg annorlunda än stekt ägg? På vilket sätt?

Kommentar: Bra och lugn lektion med kort praktiskt övning. Lektionen var menad att bli teoretisk med elevernas självstudier. Både den praktiska delen och den teoretiska delen lyckades bra. Det var kul att se klassen läsa i lugn och ro för att hitta svaren på frågorna som läraren sedan skulle bedöma. Eleverna arbetade självständigt och fokuserat. Tystnaden vid läsningen var imponerande! Kul att se!

Auskultation Mariam Meynert på besöket hos Maria Szymkiewicz den 24.04.2015

BFL

 

BILD

åk 5B

 

Auskultation

Mariam Meynert på besöket hos Maria Szymkiewicz den 24.04.2015

 

 

 

1. Introduktion, samling på golvet.

    Frågor till klassen:

 

    Känner ni till den första bilden som vi människor har upptäckt som är urgammal? Vad tror ni att  bilden föreställer?

 

Den första teckningen:

Altamira är en kalkstensgrotta nära samhället Santillana del Mar i Kantabrienprovinsen i norra Spanien, där djurmålningar från tidig paleolitisk  tid återupptäcktes år 1879. Sedan 1985 är grottorna av Unesco utnämnda till världsarv. 2002 stängdes dock grottorna sedan det upptäckts att de uråldriga konstverken tagit skada av de många besökarna. Efter ett noggrant renoveringsarbete ska området åter öppnas för turister igen.

 

 Varför blev den ritad? Konstnären var kanske stolt över att han dödade så stor djur och ville skryta om det? Med vilken teknik, vilka färger?

 

 2. Bildernas funktion: Varför målar vi?

 

- att avbilda verkligheten för att komma ihåg, det historiska värdet av bilderna, dokument som vi kan lära oss av

- att informera, berätta hur det var, berätta historier med bilder, serier

- att avreagera starka känslor, fånga känslan av rädsla, skräck men också glädje, kärlek, omtanke

- att hitta lugn och ro, njuta av färger och former, hitta glädje och sitt fritidsintresse, att betrakta målning som hobby 

- att varna andra inför fara, t.ex. gift, eld, trafiken, medicin, mm

 

Ritar/ målar  vi lika mycket idag som förr?

Varför inte?

 

4. Mun och fotmålarna: Information och visning av deras bilder

    Vem är de? Vad kan vi lära oss av de? 

    Vilka egenskaper behöver de ha för att lyckas med sin målning? stark vilja, uthållighet, tålamod, noggrannhet, fantasi, mera...

 

5. Praktiskt övning - att måla med mun, ett motiv med blommor.

    Förbereda bänkar, papper, penslar och färg, stenciler om Mun- fotmålarna

    Fokus på eget arbete, tystnad.

 

6. Reflektioner efter övningen. Hur var det att måla med munnen? Vad var svårt? Hur gick det? Är du nöjd med ditt resultat?

7. Kamratbedömning. Eleverna går runt och bedömer andras arbeten, ger feedback, kommenterar svårigheter och jämför med egna teckningar.

 

8. Utvärdering

Var lektionen rolig? Vad har jag lärt mig av den erfarenheten? Har jag större förståelse för människor som har funktionshinder? Hur uppskattar jag mig själv och mina förmågor efter lektionen?