De 9 intelligenserna

https://prezi.com/umscwivgjddd/copy-of-de-9-intelligenserna/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

NO och Lab hos Lisa Gustafson åk 9B

Auskultation hos Lisa Gustafson den 15 oktober och den 25 november 2014 hos åk 9B

Vid två tillfällen fick jag följa Lisas lektioner i NO den 15 oktober och Labb-övningar med åk 9B den 25 november.

NO lektion den 15 oktober

Lisa är en professionell och rutinerad lärare, så jag förväntade mig en väl förberedd lektion med teoretisk information specifik för hennes ämne. Det vad jag ville observera var hur hon utövar ledarskap i klassrummet och hur lyhörd klassen är. Jag ville känna av lite av klassens stämning, arbetsro och arbetsviljan hos eleverna.

.

Det var lätt att följa Lisas tankegång och hur hon byggde upp sin lektion, strukturen var klar och tydlig.

- film

- diskussion

- frågor - dialog med läraren

- praktiska övningar, eget arbete, självstudier, läxa

Observationer:

Moment 1

Eleverna visste på förhand att de skulle se en film om försurning av sjöar och vattendrag som miljöhot. Eleverna droppade in en efter en och tog sina platser. För vissa elever tog det lite för lång tid att gå in i klassrummet efter rasten. De flesta av eleverna tittade och lyssnade noga med stor koncentration, men inte alla. Det fanns en elev som kollade på film på sin dator och var duktig på att stänga ner skärmen när Lisa närmade sig. 

Moment 2.

Instruerade av läraren började eleverna att arbeta självständigt. En grupp elever som satt längst bort i klassen, arbetade aktivt, diskuterade med varandra men satt med benen högt uppe på bordet. Lisa går lugnt i klassen, frågar, hjälper till och förklarar. Eleverna är lite mer högljudda men det upplevs inte som störande.

Lektionen avslutats med eget arbete. Lisa sammanfattar temat, pratar om läxor och vad som behöver läsas in, sedan går alla ut på rast.

Kommentar:

Temat var intressant, eleverna pratade utifrån egna erfarenheter och de var aktiva vid diskussionen. Lisa höll bra tempo och pratade med lugn röst. Hon var hjälpsam, förflyttade sig i klassrummet under elevernas egna arbete för att kunna växla några ord med varje elev.

Bra, lugn lektion med filmen som bas, vilket var bra inledning till samtal om miljö och skadliga effekter av försurning av sjöar och vattendrag.

Målet var att informera, förklara, öka elevernas kunskap och engagera eleverna så att deras medvetandet om miljö växer.

Eftersamtal:

Vid samtalet efter lektionen var Lisa lite förvånat att hon inte uppmärksammat den elev som trotsade hennes lektion genom att kolla på egen film. Vi diskuterade om hur man borde reagera och när man som lämpligast borde ta upp problemet för att inte starta en konflikt som stör de andra elevernas studieprocess. 

Labb-lektion den 25 november 2014 hos åk 9B

Uppgift: planera en undersökning som ska genomföras och utvärderas.  Undersökningsmetod steg för steg - instruktionen ska vara så utförlig så att någon annan kan följa den. Undersökningen handlar om pulsförändring vid muskelarbete

Positivt!

En varierad lektion med elevernas egna arbete: läsa uppgiften, fundera själv och skriva ner egen planering i 10 min. Kamratrespons: en metod, styrd av läraren, en lekfull möjlighet att ge alla chansen att diskutera med varandra och få kommentarer på sin egen planering. Alla är med och diskussionen går fint. Eleverna sitter i 4 grupper på 4 stolar med ryggen mot varandra, de får instruktioner om hur allt ska gå till. De ska ta upp tre viktiga saker med planeringen, ställa två frågor, en valfri fråga eller ge egen förklaring. Eleverna är begränsade till 2 min med varje ny person. Läraren kontrollerar tiden, efter två minuter måste eleverna byta samtalspartner. Eleverna är lyhörda, tycker om övningen som påminner lite om leken "Fruktsallad", de är positiva, pratsamma och glada. 

Obs!

En försenad elev kommer in i klassrummet, läraren går fram och förklarar vad som skall göras och förtydligar instruktionerna. Inga onödiga kommentarer om förseningen ges.

När några elever distraheras påminner läraren om att de ska plocka undan mobilen.

 

Experimentet hade tydligt nerskrivna instruktioner:

Mät din vilopuls och skriv ned den. Börja med att göra ett statistiskt muskelarbete, ställ dig i 90 graders vinkel i en minut, skriv ner resultat, vänta tills du når din vilopuls innan du startar nästa resultat. När du nått din vilopuls börjar du med det dynamiska arbetet, spring upp och ned för en trappa i en minut. Skriv ner resultatet och dra slutsats. Viktigt, att man använder samma muskelgruppen. Anteckna resultat.

Positivt!

Praktiska övningar växlade med svar på frågor via formulär. Alla eleverna fick möjlighet att diskutera med varandra. Genom att byta stol/samtalspartner fick eleverna möjlighet att diskutera tankar med elever som de vanligtvis inte kommunicerar så mycket. Eleverna var entusiastiska kring labben och rusade med glädje ut för att  praktiskt utföra experiment utanför klassen. Det rådde positiv atmosfär i klassen. Experimenten blev avklarade och anteckningarna blev gjorda.

Kommentar:

Eleverna verkade uppskatta metoden med styrt partnerskap vid diskussioner, alla pratade med alla. Det största glädjemomentet var experimentet och möjligheten till att kunna göra det på egna villkor utanför klassrummet. Det var roligt att vara med på Lisas lektioner inte bara p.g.a. att hon undervisar i andra ämnen än jag själv, men också för att se hur hon hanterar klassen som ibland kan ställa till pedagogiska problem. Vi kom överens om att vissa konflikter tar sin tid och plats; att aktivera elever med praktiska övningar gör att de har mindre tid till oönskat uppträdande, men att det känns bra att ha hjälp i klassen. Ett par extra ögon i form av en till lärare avlastar och kan hjälpa till när det behövs. Det känns meningsfullt och tryggt!​

Mariams auskultation hos Maria Lucyna Szymkiewicz

Auskultationstillfälle 1: Mariam besöker Maria Lucyna Szymkiewicz
- Datum 2015-02-09
- Auskultationstillfälle 1

- Mariam besöker Maria S på en Engelsk-lektion 5B

Inför auskultationen: Välja ett observationsområde
Jag kommer att titta på:
1) Hur Maria hanterar sin engelsk-lektion som en helhet. Därför ska jag titta på Maria ́s inledning, hur hon utvecklar sin lektion, hennes samspel med eleverna och hennes sammanfattning.
2) Maria skickade inte någon begäran om någon särskild fokus hon ville att jag skulle titta på. Hon sa att det ska vara en intervju med en indisk kvinna i lektionen. Jag höll mig spänd med förväntning.

Efter auskultationen
Sammanfattning av lektionen:
Lektionen handlade om en profil av Gandhi (en indisk politisk ledare). Ämnet var överraskande väl valt, eftersom jag kom ursprungligen från Indien, och det berörde en känsla av tillhörighet i mig. Lektionen var skicklig planerad och utförd av läraren.

Maria skrev tydligt med vacker handstil de olika moment som skulle ingå i kommande lektionen, dvs
* Högläsning
* Did you get it?
* Sammanfattning
* Räkneord - grundtal, ordningstal * Preteritum
* Frågor till Mariam

Det var en klassisk lärarstyrd engelsk lektion med elevdelaktighet. Texten på engelska om Gandhi lästes av varje
elev, stycke för stycke, och översattes till svenska av dem.
Svåra ord togs upp och samband mellan anknutna ord t.ex.
law, legal, court, lawyer, advocate, jurist, juridik mm togs upp av läraren med hjälp av elever och förklarades. Ordet fördelades jämnt till alla. Sedan arbetade elever på ”Did you get it?” frågorna som står i boken. Eleverna arbetade självständigt, med lite hjälp från läraren. På slutet kom en elegant sammanfattning av texten på engelska av en elev, vald slumpmässigt.

Överraskningen i lektionen var att det var en ”participatory BFL observation”. Jag som BFL observatör, blev involverad i lektionen. Elever fick fråga mig om olika varierade och intressanta saker om Indien av på engelska. Eleverna var uppdelads i fyra grupper, värje bord på fyra elever hade eget tema. a) Skolan; b) kultur och turistattraktioner; c) natur och djur; d) mat och klimat. Det var det ”conversational english” moment.

Observationsområde:
Maria började med en enkel fråga som fångade elevernas uppmärksamhet. ”What is the weather like today?” En elev svarade att : ”It is cold”. Hon undervisade engelska med hjälp av svenska, som man brukar göra här i Sverige. Hon har använt alla de fyra områden man bör göra i undervisningen av ett språk, dvs. läsa, lyssna, tala och skriva. De här skickligheten trycker på knapparna i hjärnan och hjälpa till med en allsidig språkinlärning hos elever.

Jag blev väldigt imponerad av elevernas engelskuttal och Marias kreativitet. Maria är en skicklig lärare. Jag noterade att Maria hade ett intuitivt sätt att samtala med gruppen som uppfattas av mig som ”pedagogisk dialog”. Maktavståndet mellan Maria och eleverna var nära, det var en atmosfär av jämlikhet Under lektionen var det ett bra tempo och eleverna arbetade med engagemang.

Maria integrerade flera kunskapskrav som att läsa med flyt; läsförståelse; tolka och resonera om budskap; historiska sammanhang; skriva texter; berättande texter; samtala och diskutera; muntlig redogörelse.

Hemligheten i lektionen var Marias personlighet som märktes av mig, omedelbart. Hennes moderliga personlighet, passade undervisningen i åk 5. Maria är populär hos eleverna. Eleverna kände sig trygga, avslappnade och hemma och vandrade en bit i rummet under deras skriftliga arbete. Marias auktoritet som lärare kan inte ifrågasättas. Samspelet mellan Maria och eleverna fungerade fint.

Enligt mig var det ingen nackdel alls. Det finns bara en viktig fråga som jag vill kommentera på. En del av texten om Gandhi handlade om ”Apartheid”. Maria tog upp ordet och dess betydelse på ett pedagogiskt sätt. Hon uttryckte ”apartheid” som åtskildhet mellan svarta och vita människor. Att i Sydafrika, kunde de inte äta i samma restaurang eller resa i samma tågkupén. Sydafrikaner var förtryckta av de vita. I nästa stycke kom de på att Britterna styrde i Indien och att Gandhi protesterade mot det på ett icke-våldsamt sätt (non-violent) genom att köra en bojkott mot engelska varor och deras sätt att leva, äta och klä sig. Han ledde en ”salt action march” mot den brittiska regeringen i Indien.

I mellan avvek läraren och arbetade med tempus och vokabulär frågorna och dess översättning. Orden var

Hon som en professionell språklärare diskuterade den språkliga betydelsen med en pedagogisk diskussion om orden. Jag
skulle ha varit väldigt glad om diskussionen hade utvecklats till moraliska och politiska frågor och knutit an till de olika uttryck rasismen tar sig i Sverige. Men Maria tänker att politiska aspekter måste tas upp i SO- och historielektioner.

”made”, ”knew”, ”went”, ”took”, ”sent”.

Jag vill påstå att Maria höll tiden och att det var många kreativa moment i lektionen.

Vår diskussion om eventuella förändringar på
lektionen:
Maria och jag pratade om att det var en kreativ och skicklig
lektion som hade en nyskapande idé att involvera mig (BFL observatör) i lektionen. Maria sade att hon gärna skulle ha fördjupat sig i temat, men hon ville hinna med texten, fakta, översättning, grammatiken och frågor. Det kan hon göra i uppföljningslektionerna - där planerar hon bl a att visa en film om Indien.

Frågor/tankar för vidare diskussion:1. Är det lämpligt att ta upp politiska och moraliska frågor under språklektioner på ett mer explicit sätt?
2. År det lämpligt att omvandla ett neutralt område som en språklektion till en mark där man kan påverka barnens politiska och moraliska utveckling?
3. Kan vi vidareföra en text som ”Gandhi” - en indisk politiker till tematiska arbeten om Indien eller/och Syd- Afrika; eller om politiker med liknande egenskaper och ideologi som Gandhi, Martin-Luther King, Malcom X mm?4. Kan det vara en samordning och integration mellan språk lektioner och SO i detta fall?
5. Hur kan man utveckla engelska som ett språk på Svenska skolor? Jag har undervisat tidigare på en
bilingual eller tri-lingual skola, där pratade elever engelska med engelsktalande lärare, svenska med svensktalande lärare och franska med fransktalande lärare. Eleverna började snart prata och fungera i alla tre språken med skicklighet. Därför är frågan: kan man utnyttja mångspråkiga lärare på ett mer kreativt sätt än vi gör
nu på svenska skolor.

Auskultation hos Mariam John Meynet, Hkk - åk 9

Maria Szymkiewcz

                                         Auskultation hos Mariam John Meynet,  Hkk - åk 9 

Datum: 11.02.2015

Klass: 9B

Gruppstorlek 12 lever / en elev sjuk/

Uppgift:

- Baka Pizza Capricciosa

- Göra prisberäkning och jämföra priset med pizza på pizzeria, fryst pizza och hemlagad pizza.

Lektionens struktur:

- samling, eleverna tar sina platser

- Hkk läraren presenterar den auskulterande läraren och dennes roll under lektionen. Eleverna reagerar spontant med glädje, man känner sig välkommen.

- läraren förklarar att introduktionen tar 10 minuter, förberedelserna 30 min, bakning 15 min och 10 min för dukning och äta samt städning 5 min. Resterande tid tillägnas prisberäkning på pizza.

Introduktion av lektionen:

Läraren ställer frågan till eleverna: Vilka kända maträtter i Sverige har sitt ursprung från utlandet? Hon ber om några exempel, frågar om elevernas favoriträtter. Eleverna ger olika svar: pasta, kebab, piroger, pizza...osv. Det kommer kort diskussion, alla har sina favoriter.

Läraren delar ut stenciler, och informerar om vad de kommer att göra, hon förtydligar uppgiften, förklarar hur eleverna kommer bli bedömda och vilka kunskapskrav som kommer att förväntas av dem. Hon går igenom stencilen, uppmärksammar ingredienserna för eleverna, tillagningssätt och extra uppgifter som är viktiga vid bedömningen.

Läraren kommer med teoretiska kunskaper om skillnaden mellan jäst och bakpulver. Eleverna får veta att jäst är levande, bakpulver är kemiskt, att natrium bikarbonat med koldioxid som uppstår under bakning, gör degen luftig.

Läraren berättar att eleverna kommer bli bedömda på:

1. att de kan tillaga en enkel måltid /pizza/ med anpassning till aktivitetens krav

2. att de kan räkna priset på hemlagad pizza

3. att de kan jämföra priserna på hemlagad pizza, fryst pizza och pizza på restaurangen

Kunskapskrav som eleven skall kunna:

i) planera och tillaga måltider med god anpassning till aktivitetens krav

ii) kan använda rätt redskap och matlagningsmetoder på ett fungerande sätt

iii) följa hygieniska lagar med anpassning vid hantering, tillagning av livsmedel

iv) kan bygga upp grunden för sina val som konsument med hänsyn till ekonomi

Nästa moment är att läraren delar upp eleverna i grupper om två, bara en grupp ska arbeta om tre personer. Eleverna väljer själva sin arbetspartner, allt går fort och smidigt.

POSITIVT!

Alla börjar med att tvätta händerna, flickorna sätter upp håret med klämmor, alla tar på sig förklädde. Det är bra, glad stämning, eleverna är trygga i sina roller, de vet var köksredskapen finns och ber läraren om ingredienser. Småprat, skratt och sakta börjar alla fokusera på uppgiften.

POSITIVT!

Eleverna arbetar självständigt, de tar plats i köket och känner sig "hemma". Grupper samarbetar bra med varandra, trots det kan man se att vissa elever är mer rutinerade. Speciellt tjejerna, som är snabba och har rent kring sig, de diskar direkt efter utfört arbete.

POSITIVT!

Det råder fin avslappnad stämning, eleverna kommer till läraren och ber om olika ingredienser, de som inte äter skinka, väljer kyckling istället. När pizzorna är klara sätts de i ugnen och eleverna börjar räkna på ingrediensernas olika priser. De hjälper varandra att hitta rubriker i katalogen med priser. Vissa behöver hjälp och frågar läraren. Vissa har problem att hitta ingredienser i rätt kategori i katalogen, de tänker högt eller frågar läraren.

Negativt!

Plötsligt kommer några elever från åk 9 A och stör, de är högljudda, nyfikna och vill gärna smaka på pizzan. Båda lärarna säger bestämt att de måste lämna Hkk köket. Efter en kvart kommer elever från åk 8 och tar sig friheten att vandra runt och röra på saker i köket samt prata med åk 9 elever. 

Alla vill hemskt gärna ha en bit av pizzan. Med lite protester lämnar de ändå Hkk kök.

STÄMNINGEN är på topp!

Lektionen går lite över sin tid, men ingen har bråttom, eleverna är trevliga mot varandra och man märker att de har behov av att sitta och prata och umgås över pizzan.

Trevlig överraskning att eleverna bjuder både sin lärare och den auskulterande läraren på en bit av sina pizzor! STORT TACK! 

Alla städar efter sig och gör sina uträkningar. De är hjälpsamma, alla är avslappnade och ingen stress råder. Eleverna har trevlig attityd mot lärare och den auskulterande läraren.

RESULTAT

Målen är uppnådda! Eleverna jämför priser på olika pizzor, är förvånade över att den hemlagade pizzan är så billig och kanske även godare än den på restaurang ibland. ALLA hade trevligt!  

Mariam har låtit eleverna vara självständiga men hon var med eleverna när de behövt hennes hjälp utan att lägga sig i för mycket.

Man märker att eleverna visar sig vara trevliga och omtänksamma i den här miljön. De sparade till och med lite av sina pizzor till de som väntande utanför Hkk. 

LYCKAD LEKTION!

Det var hemtrevligt med eleverna och roligt att se att de kan baka goda pizzor. Eleverna uppträdde väldigt trevligt mot lärarna och mot varandra.

De har också slutfört sina räkneuppgifter! Kul!