Mariams auskultation hos Maria Lucyna Szymkiewicz

Auskultationstillfälle 1: Mariam besöker Maria Lucyna Szymkiewicz
- Datum 2015-02-09
- Auskultationstillfälle 1

- Mariam besöker Maria S på en Engelsk-lektion 5B

Inför auskultationen: Välja ett observationsområde
Jag kommer att titta på:
1) Hur Maria hanterar sin engelsk-lektion som en helhet. Därför ska jag titta på Maria ́s inledning, hur hon utvecklar sin lektion, hennes samspel med eleverna och hennes sammanfattning.
2) Maria skickade inte någon begäran om någon särskild fokus hon ville att jag skulle titta på. Hon sa att det ska vara en intervju med en indisk kvinna i lektionen. Jag höll mig spänd med förväntning.

Efter auskultationen
Sammanfattning av lektionen:
Lektionen handlade om en profil av Gandhi (en indisk politisk ledare). Ämnet var överraskande väl valt, eftersom jag kom ursprungligen från Indien, och det berörde en känsla av tillhörighet i mig. Lektionen var skicklig planerad och utförd av läraren.

Maria skrev tydligt med vacker handstil de olika moment som skulle ingå i kommande lektionen, dvs
* Högläsning
* Did you get it?
* Sammanfattning
* Räkneord - grundtal, ordningstal * Preteritum
* Frågor till Mariam

Det var en klassisk lärarstyrd engelsk lektion med elevdelaktighet. Texten på engelska om Gandhi lästes av varje
elev, stycke för stycke, och översattes till svenska av dem.
Svåra ord togs upp och samband mellan anknutna ord t.ex.
law, legal, court, lawyer, advocate, jurist, juridik mm togs upp av läraren med hjälp av elever och förklarades. Ordet fördelades jämnt till alla. Sedan arbetade elever på ”Did you get it?” frågorna som står i boken. Eleverna arbetade självständigt, med lite hjälp från läraren. På slutet kom en elegant sammanfattning av texten på engelska av en elev, vald slumpmässigt.

Överraskningen i lektionen var att det var en ”participatory BFL observation”. Jag som BFL observatör, blev involverad i lektionen. Elever fick fråga mig om olika varierade och intressanta saker om Indien av på engelska. Eleverna var uppdelads i fyra grupper, värje bord på fyra elever hade eget tema. a) Skolan; b) kultur och turistattraktioner; c) natur och djur; d) mat och klimat. Det var det ”conversational english” moment.

Observationsområde:
Maria började med en enkel fråga som fångade elevernas uppmärksamhet. ”What is the weather like today?” En elev svarade att : ”It is cold”. Hon undervisade engelska med hjälp av svenska, som man brukar göra här i Sverige. Hon har använt alla de fyra områden man bör göra i undervisningen av ett språk, dvs. läsa, lyssna, tala och skriva. De här skickligheten trycker på knapparna i hjärnan och hjälpa till med en allsidig språkinlärning hos elever.

Jag blev väldigt imponerad av elevernas engelskuttal och Marias kreativitet. Maria är en skicklig lärare. Jag noterade att Maria hade ett intuitivt sätt att samtala med gruppen som uppfattas av mig som ”pedagogisk dialog”. Maktavståndet mellan Maria och eleverna var nära, det var en atmosfär av jämlikhet Under lektionen var det ett bra tempo och eleverna arbetade med engagemang.

Maria integrerade flera kunskapskrav som att läsa med flyt; läsförståelse; tolka och resonera om budskap; historiska sammanhang; skriva texter; berättande texter; samtala och diskutera; muntlig redogörelse.

Hemligheten i lektionen var Marias personlighet som märktes av mig, omedelbart. Hennes moderliga personlighet, passade undervisningen i åk 5. Maria är populär hos eleverna. Eleverna kände sig trygga, avslappnade och hemma och vandrade en bit i rummet under deras skriftliga arbete. Marias auktoritet som lärare kan inte ifrågasättas. Samspelet mellan Maria och eleverna fungerade fint.

Enligt mig var det ingen nackdel alls. Det finns bara en viktig fråga som jag vill kommentera på. En del av texten om Gandhi handlade om ”Apartheid”. Maria tog upp ordet och dess betydelse på ett pedagogiskt sätt. Hon uttryckte ”apartheid” som åtskildhet mellan svarta och vita människor. Att i Sydafrika, kunde de inte äta i samma restaurang eller resa i samma tågkupén. Sydafrikaner var förtryckta av de vita. I nästa stycke kom de på att Britterna styrde i Indien och att Gandhi protesterade mot det på ett icke-våldsamt sätt (non-violent) genom att köra en bojkott mot engelska varor och deras sätt att leva, äta och klä sig. Han ledde en ”salt action march” mot den brittiska regeringen i Indien.

I mellan avvek läraren och arbetade med tempus och vokabulär frågorna och dess översättning. Orden var

Hon som en professionell språklärare diskuterade den språkliga betydelsen med en pedagogisk diskussion om orden. Jag
skulle ha varit väldigt glad om diskussionen hade utvecklats till moraliska och politiska frågor och knutit an till de olika uttryck rasismen tar sig i Sverige. Men Maria tänker att politiska aspekter måste tas upp i SO- och historielektioner.

”made”, ”knew”, ”went”, ”took”, ”sent”.

Jag vill påstå att Maria höll tiden och att det var många kreativa moment i lektionen.

Vår diskussion om eventuella förändringar på
lektionen:
Maria och jag pratade om att det var en kreativ och skicklig
lektion som hade en nyskapande idé att involvera mig (BFL observatör) i lektionen. Maria sade att hon gärna skulle ha fördjupat sig i temat, men hon ville hinna med texten, fakta, översättning, grammatiken och frågor. Det kan hon göra i uppföljningslektionerna - där planerar hon bl a att visa en film om Indien.

Frågor/tankar för vidare diskussion:1. Är det lämpligt att ta upp politiska och moraliska frågor under språklektioner på ett mer explicit sätt?
2. År det lämpligt att omvandla ett neutralt område som en språklektion till en mark där man kan påverka barnens politiska och moraliska utveckling?
3. Kan vi vidareföra en text som ”Gandhi” - en indisk politiker till tematiska arbeten om Indien eller/och Syd- Afrika; eller om politiker med liknande egenskaper och ideologi som Gandhi, Martin-Luther King, Malcom X mm?4. Kan det vara en samordning och integration mellan språk lektioner och SO i detta fall?
5. Hur kan man utveckla engelska som ett språk på Svenska skolor? Jag har undervisat tidigare på en
bilingual eller tri-lingual skola, där pratade elever engelska med engelsktalande lärare, svenska med svensktalande lärare och franska med fransktalande lärare. Eleverna började snart prata och fungera i alla tre språken med skicklighet. Därför är frågan: kan man utnyttja mångspråkiga lärare på ett mer kreativt sätt än vi gör
nu på svenska skolor.